Vi tvingas lägga in patienter för något som borde varit en enkel infektion
och ge dem dyr, intravenös antibiotika. Det är absurt, säger Inga Odenholt.
Hon är professor i infektionssjukdomar vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö.
Ju mer medicin vi äter desto fler tillfällen får resistenta bakterier att växa
till, precis som grafiken på förra sidan visar. En bakterie som tål
läkemedlet har ett övertag gentemot konkurrenterna, och kan snabbt föröka
sig när de slås ut.
– Utan antibiotika står vi oss slätt vid infektioner, kirurgi,
transplantationer, cancervård, vård av för tidigt födda barn – all modern
sjukvård, påpekar också Inga Odenholt.
Resistensutvecklingen kan inte stoppas. Men något måste göras åt de allt
svårare infektionerna.Här presenterar vi fyra olika sätt att möta problemet.
1. Vaccinera mer
Ett vaccin får kroppens immunförsvar att producera antikroppar. Med hjälp av
dem är kroppen beredd och kan snabbt kämpa ner en verklig infektion i
framtiden. Med fler vacciner skulle vi inte bli sjuka lika ofta och inte
behöva lika mycket antibiotika.
– Det är möjligt att vaccinera bort en del av de farligaste bakterierna, säger
Kristian Riesbeck, överläkare och professor i klinisk bakteriologi vid Lunds
universitet, Skånes Universitetssjukhus i Malmö.
I dag erbjuds redan barn i Sverige vaccination mot flera bakterier, bland
annat pneumokocker och en variant av bakterien Haemophilus, kallad Hib. Båda
kan i vissa fall ge hjärnhinneinflammation eller blodförgiftning.
Våra kompisar rekommenderar:
Vi arbetar professionellt med Städning Stockholm
Kristian Riesbeck och hans kollegor arbetar på ett vaccin mot en annan
haemophilusvariant. Den ger öroninflammation, men ligger troligen också
bakom kronisk lunginflammation hos patienter med KOL. Kristian Riesbeck
hoppas att vaccinet ska vara klart inom några år.
Kan immunförsvaret bli överbelastat av många vaccinationer?
– Nej. Vårt immunförsvar utsätts för enormt många smittämnen, även när vi inte
vaccinerar. Vi andas in tusentals bakterier hela tiden. Och nya vacciner
testas mycket noggrant för att vara så säkra som möjligt. Hur många smittor
det är rimligt att vaccinera mot är mest en kostnadsfråga, säger Kristian
Riesbeck.
2. Bättre diagnoser
Det är viktigt för vårdpersonalen att veta vilken infektion som har drabbat
patienten. Det avgör om de ska ge antibiotika, och vilken sort. I dag är
metoderna oftast antingen osäkra eller långsamma.
– Vi behöver snabba metoder som kan användas direkt på mottagningen. Det duger
inte att prover ska skickas till ett centralt labb som återkommer med svar
efter en vecka, säger Inga Odenholt.
En snabbmetod är så kallad PCR-teknik. Då analyseras DNA, arvsmassa från den
organism som infekterat patienten. Tekniken används i dag vid
Universitetssjukhuset MAS, bland annat för att ställa diagnoser vid
misstänkt influensa. I april startar ett europeiskt forskningsprojekt med en
budget på drygt 70 miljoner kronor, som ska ta fram en ny, snabb
diagnosmetod. Det är ett samarbete mellan industrin och flera universitet,
bland annat KTH i Stockholm.
3. Skriv ut mindre
Tusen personer behöver under ett år ungefär 250 antibiotikakurer. Det visar
forskning från bland annat Holland.
I Skåne skriver läkarna ut nästan dubbelt så mycket, 450 recept per tusen
invånare. Bara stockholmarna äter mer antibiotika än vi.
– Det ges alldeles för mycket antibiotika utan anledning. Vi måste skärpa oss,
konstaterar Inga Odenholt.
Det skrivs bland annat ut antibiotika mot öroninflammationer, som läker av sig
själva, och mot virusinfektioner som inte botas alls av antibiotika.
Stressade sköterskor och läkare är rädda att missa en allvarlig sjukdom och
skriver ut recept för säkerhets skull. Att avvakta och kalla patienten till
ett återbesök två dagar senare finns det ofta inte tid till.
Miljarder onödiga antibiotikakurer världen över håller på att slå ut effekten
av medicinen.
– Sveriges nationella mål är att vara nere på 250 recept per tusen invånare år
2014. Då måste vi sluta skriva ut vid fel tillfällen, och våga avvakta så
att vissa infektioner läker ut spontant. Det kan gå, om vårdpersonalen får
tillräckligt bra information, säger Inga Odenholt.
Hon sitter i styrelsen för skånska Strama, del av ett nationellt nätverk som
arbetar mot antibiotikaresistens. Strama har begärt hos Region Skåne att en
allmänläkare på heltid ska resa runt i regionen och informera på sjukhus och
vårdcentraler.
4. Nya läkemedel
Artur Schmidtchen är professor och överläkare i Lund och forskar vid
Biomedicinskt centrum. Han har också varit med om att starta
läkemedelsbolagen Dermagen och XImmune. På hans labb letar forskarna efter
ämnen i vår egen kropp som håller oss fria från infektioner.
Kroppen producerar själv bakteriedödande ämnen, och en del av dem försöker
Artur Schmidtchen och hans kollegor göra mediciner av. Dessutom försöker de
styra och dämpa immunförsvaret. Vid många bakterieinfektioner är det inte
bakterien i sig som är farlig, utan kroppens reaktion.
Vår strategi är att slå mot effekten av bakterierna, istället för mot
bakterien själv. Ju fler behandlingssätt desto bättre, säger Artur
Schmidtchen.
Några andra av dagens forskningsspår ärЃc
Några andra forskningsfält:
Läkemedel som avväpnar bakterien, virulensblockerare. Företaget Creative
Antibiotics i Umeå arbetar med detta.
Virus som angriper och dödar bakterier. De kallas bakteriofager och kan
användas som medicin. Fagterapi finns redan i bland annat Östeuropa. Nu
pågår forskning bland annat vid Stockholms universitet.
Nya antibiotika, som dödar bakterierna eller hindrar dem från att sprida sig.
Merparten av våra antibiotika kommer från naturen, och där kan finnas mer
att hämta. Professor Olov Sterner och hans kollegor vid avdelningen för
organisk kemi vid Lunds universitet letar läkemedel i växter och svampar
från hela världen.
Men för att utveckla ett färdigt läkemedel krävs ett läkemedelsföretag, helst
ett stort. I universitetsvärlden och småbolagen finns sällan pengar så det
räcker. Industrins ointresse har varit en bromskloss i utvecklingen av
antibiotika, hävdar många forskare.
– Det blir aldrig lika lönsamt att utveckla antibiotika som blodfettssänkare
eller blodtrycksmediciner, som man ska ta hela livet. Antibiotika tar man en
kort tid och en ny sort varar inte för evigt. Så industrins intresse har
inte varit så stort, säger Inga Odenholt, professor i infektionsmedicin i
Malmö.
Nu försöker istället internationella forskarnätverk få fram statliga pengar
till nya mediciner.