I en värld där antibiotika förlorar alltmer av sin effekt mot bakterier på grund av att bakterierna utvecklar resistens, kan en gammal metod få förnyad betydelse: bakeriofager.

Bakteriofager upptäcktes i England 1915 och i Frankrike 1917 där man fann att det fanns stora mängder fager varhelst det fanns bakterier. Bakteriofager är virus som ser ut som små månlandare med en kapsel med genetiskt material och ben som fäster på bakterieytan, varefter fagen injicerar sitt DNA i bakterien som därefter tillverkar nya fager. Fagerna är mycket specifika på vilka bakterier de angriper och återfinns där det finns bakterier, i reningsverk, nedsmutsat vatten eller i avföringen hos personer med bakterieinfektioner.

Bakteriofager har använts mot infektioner i Sovjetstaterna sedan 1920-talet och en läkare från Georgien reste till Frankrike på 1920-talet och lärde sig tekniken, varefter han grundade Eliava-kliniken i Tblisi, Georgien, fortfarande det ledande sjukhuset för fag-terapi, men metoden har börjat användas i Polen och av läkare i olika länder, även i USA, som skickar bakterieprover till Georgien och får tillbaka lämpliga bakteriofager. Många personer med resistenta infektioner reser till Georgien för behandling. I västvärlden förlorade man snabbt intresset för bakteriofager efter kriget när antibiotika kom. Man kan inte heller patentera något som man kan hämta i ett reningsverk.

Med ökande antibiotikaresistens har emellertid intresset återkommit. Bakteriofager har fördelen att bara angripa specifika bakteriestammar och lämna andra bakterier i fred. Resistens mot specifika fager kan uppkomma, men det är lätt att finna varianter med något annorlunda angreppssätt som undviker resistens.

I Georgien finns bakteriofager för vanligare infektioner på lager, men för bakterier som man inte direkt kan identifiera användes en bakterieodling från patienten varefter man tillsätter en cocktail av fager. En del fastnar på bakterierna, varefter man centrifugerar, häller bort lösningen av fager som inte aktiverats, och de nya fager som kommer ur bakterierna är specifika för just den testade bakteriestammen. Vid åtföljande behandling används oftast en blandning av fager mot även närbesläktade bakteriestammar då det kan finnas variationer hos bakterierna, även hos en enskild person. Fagerna sväljs ner, helst tillsammans med syrahämmande medicin, då fler fager kan komma ner i tarmen. De är så små att de kan komma in överallt i kroppen, även i hjärnan och i benvävnad där antibiotika har svårt att tränga in. En form av biologisk bakteriebekämpning.

Behandling med bakteriofager är säker och i de flesta fall effektiv och har använts för att behandla halsinfektioner, hudinfektioner, dysenteri, ögoninflammation, tandlossning, inflammation i bihålor, urinvägar och tarmar. Vid hudinflammation används oftast ett bandage, indränkt i bakteriofager. Ett problem kan vara att bakterier frisätter endotoxiner som kan ge feber och i värsta fall septisk shock när de dödas av fagerna, något som kan undvikas genom att inaktivera fagernas enzymer som frisätter dessa ämnen I Ryssland anges effektiviteten vara 50 % vid livsfarliga, antibiotika-resistenta infektioner och att ännu fler skulle kunna räddas om man träffar rätt vid isoleringen av orsakande bakterie och väljer rätt bakteriofager eller blandning av fager vid behandlingen.

Barriärerna mot att använda bakteriofager beror dels på läkemedelsindustrins ointresse, dels på regelverket för medicinanvändning, speciellt vid användning av virus som kan föröka sig i kroppen. Dock kan läkare och naturläkare i Washington och Oregon använda metoden på experimentell bas och i Texas anses bakteriofager vara naturmedel som kan avändas som tillägg till konventionell behandling och en klinik i Texas använder fager regelmässigt vid sårbehandling sedan 2006. Intresset för bakteriofager ökar och 2013 hölls en konferens som lockade deltagare från 35 länder.

Källa: tf.nu